Promenader!
Hur roligt är det med dessa promenader, de har verkligen "tappat sin tjusning". Nu har det blivit så, att jag har många ursäkter för, att inte gå. Och ändå har vi barmark, ingen snö eller is, att halka omkring på. Om jag hade en hund var jag tvungen, att gå ut, men nu har jag "tack o lov" inte det.
En gång i världen hade vi hund(hundar), men bodde så, att det inte var så betungande. 4 hundar vid olika gånger i livet, och av olika anledningar, som vi skaffade dem. Nu har man blivit bekväm, och vet, att det inte är så kul, att man ska ut i alla väder. Även om kroppen tycker annorlunda, "det är ju så upp-pigande" att komma ut.
När vi bodde i Borlänge, gick jag på ständiga promenader, utom när det regnade. Hade en app i mobilen, som räknade hur fort jag gick, och det blev bättre och bättre, som bäst, 9 minuter,per km. Det var då, jag gick "för hjärtat", och skulle nog ha fortsatt, men så helt plötsligt försvann "gnistan".Och det var när vi flyttade hit till Sala. Det tog "musten" ur mej, flyttning var nog.
Förkylning har kommit in i vår lägenhet, Bernt har varit någonstans(Vårdc), och dragit hem smitta. Så nu håller jag mej ur vägen för honom och hans hosta. Få se hur länge kroppen står emot. Får kanske gå ut i friska luften och vädra lungorna, en anledning, att gå ut!!
Det är ju "Vabruari" nu, säger de.! Det gäller nog en make också.
Jamen... i morgon, går jag nog.....................................Ingrid