Ork och tålamod....
Nu har tålamodet nästan tagit slut. Det är kväll denna torsdag. Söker nu fina foton, som jag har tagit.Dom ligger inte alls tillsammans, utan på skilda ställen, verkar det som. Gamla bilder får jag fram hur lätt som helst, men inte de från dagen.
Bilder är inte min starka sida, men jag brukar fixa det. Nu struntar jag i dem!!
Tror, att efter detta år, som varit, och är, så "turbulent", allt har kommit på en gång.Coronan kom nog först och ställde till det för oss och för alla.Man vågade knappt gå ut gick stora omvägar för,att inte möta folk. Man höll nästan andan till man kommit förbi.
Bernt blev dålig, ramlade här inne flera gånger, orken tog slut för honom. Skulle man våga gå till Vårdcentralen eller inte. Man kunde bli smittad. Bernts ork tog slut och det slutade i sorg. Kunde vi ha en värdig begravning....Inte det, ett avsked på ett Lasarett, sen inget mer. Så tragiskt!
Dagarna har gått, med allt arbete, med boupptecning, med alla papper, som än inte är slut. Mitt i en saknad av en livskamrat i så många år.
Orken och tålamodet, finns nästan inte kvar, hur stark skall man vara, för, att kämpa sig genom detta år. Men dagarna går trots allt, man pyntar inför julen. Som med allt annat, inte blir sig likt på något sätt.
Ja, man får tänka framåt, på sådant, som är positivt...... Det finns och kommer.
Man orkar och kan mer än man tror, med så många år, blir man "luttrad", som man säger. Får ta reda på glädjen, som också finns, tacksamhet med livet.
Nu är det kväll denna dag,livet fortsätter med en ny dag i morgon.......................Ingrid
Ps. Kanske bilder då....Ds.