En dag i taget!
Här hemma går en dag i taget, nu är det fem dagar av saknad. Många många dagar och veckor och månader är det framåt. Om jag har förmånen, att fortsätta mitt liv. Man skulle kunna tro, att meningen med ett fortsatt liv i ensamhet, inte är något, att längta efter. Men livets hjul fortsätter, att snurra, och då är det meningen, att vi ska följa med framåt, oavsätt ålder. Och oavsett vi vill eller finner någon mening i livet.
Det är nog så, att man får finna en ny röd tråd, att följa. Ändra sitt liv och finna nya vägar, att gå.
Men just nu efter bara några dagar får saknad och sorg och en ovanlig ensamhet, finnas. Bara en dag i taget, tänka på vad gör jag i dag, bara tar hand om det som är för dagen. Vardagliga ting, att syssla med. En promenad i solen, se på allt som växer och börjar blomma, i spirande försommar grönska.
Om jag har en själ (som jag inte vet, har aldrig märkt av det),skulle man kunna säga, en lisa för själen! ?
Vackra blommor har jag fått att glädjas åt, att vila ögonen på, det är vackert.
Och det är jag glad och tacksam för, det finns nära och kära, som tänker på mej, och vill dela ensamheten.
Hoppas, att Bernt ser alla vackra blommor, och ,att det finns många vänner ,som finns runt mej.
Men trots allt, kan inte ett hav av blommor ge mej Bernt tillbaka. Men han var omtyckt även här i vårt nya boende, han saknas!
Saknaden av Bernt,en livskamrat i 38 år, blandas i dessa dagar med det ofattbara med denna Corona-pandemi, som drabbar så många, skänker sorg och saknad i många familjer i Sverige och övriga världen.
Vi får hålla oss långt från varann, törs knappt möta en människa, man är helt enkelt rädd när någon kommer för nära. Jag backar och går en omväg, går på tomma gator för, att inte möta någon. Man undrar om det var meningen, att skilja människor från varann, att nästan inget i samhället skulle funka;
Maskineriet i allt skulle stanna. Kan detta mana till eftertanke. Har vi tagit för oss för mycket, och bara gått på"i ullstrumpora"
Eller är det bara en olycklig slump, att detta hände?
Återgår till, att tänka på de små sakerna i livet, leva på alla minnen, glädjas, att vi har fått så många år tillsammans. Jag är tacksam för att jag fått ha Bernt i mitt liv, och bara fortsätter, att glädjas åt livet, och tar en dag i taget......................Ingrid